Målet med KAT-projektet år 2016 var att göra en förutredning om den nuvarande situationen i vilken man beskriver hur säkerheten i hemmaboendet framträder som stöd för Eksotes och Södra Karelens gemensamma utsikt, fokusering av åtgärder och verksamhetsutveckling så att rätt slags beslut kan förverkligas till det bästa för våra äldre i Södra Karelen. Projektets tyngdpunkt var att koncentrera sig med fokus på förebyggande på sådana helheter i hemmaboendets trygghetssynvinkel, som åtgärder borde fokuseras på.
Förstudien bestod av genomförda kartläggningar, 48 hembesök, intervjuer, seminarium, testning samt det insamlade materialets synvinkel samt sättet att genomföra förstudien. Ledamöterna i KAT-projektets styrgrupp var Eksote: utvecklingschef, omsorgschef, chef för verksamhetsenhet, miljö- och säkerhetschef, kvalitets- och patientsäkerhetschef och jurist. Södra Karelens räddningsverk: Räddningschef och rikshanteringschef. Villmanstrands tekniska universitet: forskarlärare, Saima yrkeshögskola: forskningschef
Under år 2015 genomförde man bakgrundskartläggning med Eksote och Södra-Karelens räddningsverk. De uppnådda resultaten utnyttjades som grundläggande kunskap år 2016. De första kontakterna och mötena ordnades i anslutning till temat redan under år 2014 mellan organisationer. Under projektets förstudie har man år 2016 under våren som en metod att öka förståelsen för helheten genomfört 48 hembesök vid vilka man observerade de nuvarande organisationernas (Eksote och EKPela) handlingsmodeller och metoder att bedöma och rätta till situationen kring den boendes bostad och den egna känslan av trygghet både ur förebyggande och rättande synvinkel. Handlingens tonvikt har legat på Villmanstrand och Rautjärvi enligt Räddningsverkets IV riskområde enligt klassificeringen.
Projektet har betraktats genom tre scenarier: olycksfall, eldsvådor och eldistributionsstörningar. Tre scenarier har lyfts upp som helheter kring vilka man utifrån förebyggandets tyngdpunkt behöver fundera på saker med vilka man antingen skulle undgå enstaka situationer som leder till nedsatt funktionsförmåga eller personskador vid bränder i bostadsbyggnader samt skulle få handlingssäkerhet, handlingsmodeller samt nätverkets samspel i de boendes hem med tanke på eventuella utdragna störningssituationer till exempel i en eldistributionsstörning som drar ut på tiden. Dessa tre teman har utkristalliserats för att man med deras hjälp ska kunna betrakta saker som helhet både med utgångspunkt i individ-, gemenskaps- och samhällsnivån ända från hantering av enstaka olycksfall till förmågan att klara störningssituationer och återställning.
Ur Södra Karelens räddningsverks synvinkel har det skett en stor förändring inom landskapsområdet vid fokusering av riskbaserad verksamhet. De till sin funktionsförmåga tidigare sämre har varit i anstaltsmiljöer i vilka lagen och förpliktelser har varit en del av trygghetens helhet. I den nuvarande situationen bor de till sin funktionsförmåga nedsatta äldre i sina egna hem runt omkring i landskapet till och med mycket långt ifrån olika tjänster och situationsbilden är inte tydlig. En stor del av de äldre bor inom området dit det till och med kan ta lång tid att till exempel få räddningsverksamhet på objektet enligt räddningsverkets IV riskområdes klassificering.
För att bilda en uppfattning av scenarier och få uppgifter har vi träffat driftchefer vid Lappeenrannan Energia Oy, Parikkalan Valo Oy samt Imatran Seudun Sähkö Oy. Med dem skisserade vi en stor bild ur hemmaboendets trygghetssynvinkel i relation till vikten av att få el i referensramen glesbygd. Energibolagen producerade avbrottsstatistik under fem års tid från Villmanstrands och Rautjärvis glesbygdsområden med Södra Karelens räddningsverks riskklass definition. Av statistiken skapade man en illustrativ bild hur informationen om Villmanstrands avbrott år 2015 i eldistributionen kan utnyttjas. Analys av materialet kring el är mycket mångdimensionellt och för att kunna inleda djupare och mer analytisk bearbetning av det ska man rikta mer resurser på det. Ett av förstudiens fynd är att denna helhet fortsatt behöver bearbetas och ta in som en del av den sammantagna planeringen för stöd så att mindre samt långvarigare eldistributionsstörningar ska kunna minimeras ur den boendes synvinkel med tyngdpunkt på riskers förverkligande. Till detta behöver man också koppla en modell hur förutseende information, såsom väderleksprognosers varningar, beaktas ur beredskapsperspektivet i relation till aktörsnätverkets verksamhet och den boendes förmåga att klara sig i sitt eget hem.
Uppgifter för eldsvådors prognosmodells skiss fick vi från Södra Karelens räddningsverks Pronto system från Södra Karelen under en femårsperiod med färdigt definierade variabler som var en uppskattning av den huvudsakliga orsaken till eldsvådan, bedömning av anledningar till att eldsvådan tog fyr, branddödsfall enligt den första uppgiften i åldersklasser, branddödsfall enligt kön och åldersklasser, branddödsfall enlig rumsutrymmen byggnadsbränder och brandfaror per klocktid, var eldsvådorna uppstått, tändningslägenhetens typ enligt klocktid samt olycksfallstyp enligt klocktid.
Med hjälp av Eksotes prislista samlade vi information om olycksfall, vilken bedömning av det första dygnets pris består av den äldres rökexponering eller att en äldre person ramlar hemma. Vid säkerställan av informationsinsamling intervjuades Eksotes personal. Samtal har under projektets också förts med Eksotes patientsäkerhetschef angående betydelsen av Haipro (hot- och farosituation)-anmälningar. Vid Eksote bör man i framtiden satsa på att förbättra hantering av avvikelseinformation eftersom det kommer att förbättra både den enskilda anställdas vardag och organisationens riskhantering och lärande om situationer om helheten kring avvikelseuppgifternas anmälningspraxis lyckas göra positiv. När man sätter sig in i saker tillsammans som arbetsgemenskap eller som organisation förbättras prognosberedskapen och varje enskild boendes situation kan bli betydande mycket bättre. Bilden hjälper i olika nivåer till planering av funktioner, fokusering samt framförande av kompetensbehov i samverksamhet med nätverket genom att hålla den boende i centrum och fokusera åtgärder för den boendes skull.
Till exempel hur Eksotes hemvård i februari kan vara medvetna om sina klienter i stor risk som inte får el i sina bostäder under minusgrader. Hur kan hemvården eller andra ta sig till klienten om till exempel en storm har orsakat en störningssituation inom området? Hurudana beroenden har klienten i relation till el och vilka följdverkningar under två dygn orsakar det vid tuff köld på klientens förmåga att klara sig hemma? Vilken påverkan har elavbrotten till exempel på ellåsens funktionssäkerhet under två timmar? Vilken batterihållbarhet har hälsoteknologiapparater?
Hur kan vi förväg avlägsna risker med tanke på riskerna för antändning i de boendes hem om vi i förväg vet att bränder sker i kök och bastu? Hur påverkar de äldre och deras funktionsförmåga på antändningar och inledande släckning, antingen beroende på mänsklig funktionsförmåga eller oförstånd att reagera på saker? Hur kan man säkerställa att man kan lämna bostaden och hur får klienten tilläggstid att lämna bostaden när branden uppkommer? Hurudan är aktörnätverkets gemensamma uppfattning om vilka som skulle vara kritiska föremål för snabb hjälp till platsen? Styrs vår verksamhet av att ta hand om 15 olika störningssituationer eller av att förebygga dem? När en äldre person faller i sitt hem kan vi göra riktgivande beräkning om vilka kostnader som uppkommer under det första dygnet.
Motiveringen till helheten skulle vara att man bl.a. skulle träna hemvården och bedömningen av behovet av service genom hur man agerar i en störningssituation av denna typ. Målet skulle vara att öka förståelsen, kompetensen och samverksamheten. Det vore också viktigt att fundera vilken betydelse informationen och dess flöde har bl.a. när det gäller att fokusera resurser och producera åtgärder. Resultatet skulle bli att det uppkommer en gemensam uppfattning om vilken situation det handlar om och vilka saker som ska utvecklas och förbättras. Dessutom skulle helheten genom denna typ av guidning och träning vara allra förmånligast om man funderar på kostnader i sin helhet. Utifrån detta skulle man till exempel kunna skapa till exempel aktivitetskort för att dirigera situationen som hjälp för de anställda.
Eksote, projektchef Kristiina Kapulainen, kristiina.kapulainen@eksote.fi, tel 040 651 1791