Testet för boendetrygghet

Avsikten är att kartlägga boendemiljön med hjälp av testet. Du kan göra testet själv eller åt någon annan. Uppgiften om vems bostad testet gäller anges i bakgrundsuppgifter. Testet samlar in postnummerinformation för att ge en helhetsbild av nivåerna i boendetryggheten. Om du på basis av testet eller annars är orolig för din eller din närståendes trygghet ta kontakt med Eskote/förstaråd inom Södra Karelens område, TEL. 053522370 MÅN-FRE 9-15, isoapu.palvelukeskus@eksote.fi

Du kan också ladda och skriva ut blanketten här.

 

Bakgrundsuppgifter om den boende som bedöms
Mängden saker utanför bostaden
En eldsvåda börjar ofta utanför byggnaden. Lättantändligt material utgör en brandrisk och därför är dess förvaring förbjuden i närheten av en bostad. Lättantändligt material är till exempel vedhögar, båtar och byggmaterial.
Rörelse inom gårdsområdet
Halkiga eller svårtillgängliga färdrutter inom gårdsområdet orsakar en fall- eller olycksrisk. Inom ett säkert gårdsområde är färdrutterna lättillgängliga och sandas på vintern. Belysningen är tillräcklig. Vid behov använder man dubbade skor.
Utrymningssäkerhet
Man måste kunna lämna bostadens samtliga utrymmen när som helst utan förhinder. Det måste vara tryggt att lämna bostaden även vid mörker och utan att använda nyckel. Det måste finnas minst två utrymningsrutter i villa och radhus. Balkong godkänns som den andra utrymningsrutten i höghus. Vid en eldsvåda finns det bara några minuters tid att lämna bostaden. Säkerställan av utrymning utan hinder räddar människoliv och minskar risken att skada sig.
4. Mängden saker i bostaden?
Om det finns många saker i bostaden ökar risken att en brand uppkommer samt risken för fallolyckor och halkning. Särskilt farligt är om det samlas lättantändligt material i högar hemma (till exempel kartong, tidningar, kläder, madrasser och kuddar).

Kontrollera utrymmena som hör till bostaden ett rum i taget, till exempel:
• kök
• vardagsrum
• sovrum
• bastu
• pannrum/tekniskt utrymme
• förråd
• övriga utrymmen
Hantering av eld
Den största delen av bostadsbränder hänger samman med fel vid användning av eldstäder och elektroniska apparater, slarvig rökning, riklig alkoholanvändning eller kökssysslor.
Elektroniska apparaters funktionalitet och användning
I Finland uppkommer årligen över tusen byggnadsbränder som orsakas av el. I allmänhet ger en elbrand symtom i förväg och pyr under en tid innan den antänds. Branden kan föregås av elapparats ovanliga funktion (till exempel att tvättmaskinens program återkommande avbryts, armaturen surrar, diffusa ljud som hörs från en apparat, ställen som blivit mörkare eller dålig lukt.) Även att belysning blinkar eller blir mattare är tecken på att allt inte står rätt till elapparaturens funktion.
En främmande kropp, damm eller fukt som hamnat i elapparat kan orsaka en brand.
Elapparaterna ( till exempel kylskåp, frys och tvättmaskiner) samt deras baksida behöver kontrolleras och rengöras regelbundet.
Övriga saker som påverkar tryggheten
I bostaden måste finnas minst en funktionsduglig brandvarnare per varje påbörjad 60m2 på varje bostadsplan. Den bästa säkerheten uppnås om brandvarnaren är installerad mitt på taket i varje rum (bortsett från kök och tvättutrymmen). I placering av brandvarnaren följer man tillverkarens anvisningar.

Brandvarnaren kontrolleras genom att trycka på testknappen på varnarens lock i cirka fem sekunder. En fungerande brandvarnare ger då ett larmljud. Larmljudet upphör när testknappen släpps. När du skaffar en varnare anteckna då med tusch dagen då den anskaffades på baksidan av varnaren. Om brandvarnaren är över 10 år gammal rekommenderar man att den ersätts med en ny. Säkerställ att den boende hör ljudet från brandvarnaren.
Bristfällig eller dålig synlig numrering kan i en nödsituation göra det avsevärt långsammare för hjälpen att komma fram (till exempel för ambulans eller brandbilar). Husets numrering bör vara tydligt synlig även vid mörker. Även bostädernas nummer bör vara tydligt synliga.
Man rekommenderar att skyddsapparater och andra hjälpmedel införs i användning när det behövs stöd vid dagliga funktioner.

Skyddsapparater är till exempel
• trygghetstelefon eller trygghetsarmband genom vilket man kan larma om hjälp
• spisvakt som ser till att man inte onödigt har spisen på
• tidsinställd kaffekokare som automatiskt släcker kokaren inom en viss tid
• läkemedelsdoserare som påminner
Minnessjukdomar och brister i funktionsförmågan kan göra det svårare att larma efter hjälp. Larmandet efter hjälp kräver i allmänhet att det finns tillgång till telefon och att man kan använda den. Utöver telefonen finns också andra skyddsapparater som till exempel trygghetstelefoner och trygghetsarmband.
Man måste kunna lämna bostadens alla utrymmen när som helst utan hinder. Det ska vara möjligt också vid mörker och utan att använda nyckeln att lämna bostaden. Även den boendes funktionsförmåga påverkar utrymningen.
Den närmaste omgivningens stöd och olika tjänster och service kan spela en betydande roll i förmågan att klara vardagen och i tryggheten.


Av vilka allas besök är den boendes trygghet och välbefinnande beroende ? Vilka besöker hemmet för att ha hand om eller producera tjänster och service med vilkas hjälp det är möjligt att bo hemma? Är stödnätverket och servicen tillräckliga?

Till exempel
• Anhöriga
• Eksote (hemvård)
• Privat serviceproducent (till exempel städservice, taxiservice, omsorgsservice …
• Organisation
• Församling
• Grannar eller andra närstående
• Annan aktör
Den boendes förmåga att klara vardagen och tryggheten kan bli betydande svagare i en störningssituation, till exempel som följd av ett omfattande elavbrott eller en storm. I en störningssituation kan vardagens service bli försenad och eller utebli helt.
Boendehälsa
Wc- och klosettfrågan ingår i boendehälsan. Det kan bli svårare att sköta den om vardagen inte längre fungerar. Goda wc- och klosettförhållanden möjliggör vardagens funktionalitet och trygghet.
Boendehälsan omfattar även goda och trygga möjligheter att tvätta sig.
Rent hushållsvatten är en del av boendehälsan. Det ska finnas rent och hälsosamt vatten lättillgängligt för att dricka och eventuell matlagning.
Städning av bostaden påverkar både tryggheten och trivseln. I en välstädad bostad är det lätt att röra sig och olycks- och hälsoriskerna minskar. I en välstädad bostad håller man sig också pigg i sinnet.
Ett gott och tryggt boende omfattar en tillräckligt varm bostad. Om man använder vedeldning ska man kunna bära ved och värma bostaden tryggt.